improvisation
det velar och himlen är rosa.
jag är varm och väntar på ingenting
ingenting väntar på mig
känner mig däst
har tittat på film
bäst så liksom
bäst att gå i sina gamla skor
det är ändå ingen som bryr sig
kommenterar.
tänkte att jag skulle skita i alltihop
dra härifrån
kanske ett annat land
kanske sitta hemma
seg sirap i huvudet
sov dåligt
vaknar nio imorgon orkar inte sova längre
träffar ingen förutom de tre som inte räknas
saknas mening?
kanske.
jag försöker faktiskt
vill någonting
inte allt
känner för att ha jobbat och ha fått lön
åka på välförtjänt semester
det finns inte om man inte jobbat
men det finns folk som tjatar på mig
gott om sådana
tack för det
dags att sova kanske
eller vara vaken hela natten
ja
eller
nej.
måste börja på en ny bok
har för mycket tid
det finns inget för mig
skulle tagit en av en vän
är så jävla glad att jag va totalt opepp i torsdags
va som helst hade kunnat hända annars
vissa saker har nog ödet bestämt ändå
och tur som fan är väl det
borde bli något som heter klok
hur?
det vetefan
men det löser väl sig ändå
och du bryr dig inte
jag tror verkligen att det är så
tvivel
lika bra att sluta tvivla och ta dagen som den kommer
borde vara lite kallare
inte så jävla på alltid
14 dagar är en lång tid.
två veckor
ett år äldre.
snart är det dags
att ge upp.
inte ge upp och vi räknas visst! fast jag förstår dig.