Sitter och läser Bengt Brüldes bok Häsla och Sjukdom, kapitel 4, sidan 113 där han diskuterar huruvida människor som mördar kan kallas psykiskt sjuka. jag möts av följande mening: Vi måste först undanta militärer och poliser som dödar i tjänst, människor som dödar i självförsvar, och människor som dödar av slarv eller av misstag.

tyckte det va lite komiskt. dock kan det bero på att jag just nu "lider" av sockerkick och kaffekick vilket brülde nog inte skulle se som en sjukdom.

kalaskram!

PS. tänk att en bok som denna kan göra mig lycklig en hel kvart, det är fantastiskt. och tänk att ett möte på två minuter kan göra dagen värd att uppleva.

DS.