Eftersom jag nästan upptagit det här publika skrivandet utan publik kan jag lika gärna försöka formulera några meningar denna ensamma natt. 

 

Jag såg min skugga i profil.

Den reflekterades i badrumsspegeln. 

Jag borstade tänderna.

Funderade lite och kom fram till att man nog inte kan se sin sugga i profil om den inte reflekteras i något. 

 

Ett ensamt ljus brinner ikväll. Det är för varmt för fler. 

Annars hade det behövts. 

Det är mörkt. Tomt.

 

Esbjörn Svensson Trio spelar jazz för mig.

Det är vackert. Avkopplande.

 

Imorgon skiner solen igen. Det blir bra.